Processen använder högintensiva laserstrålar som penetrerar huden och bryter ner tatueringsbläcket i mindre fragment. Kroppens immunförsvar avlägsnar sedan gradvis dessa fragmenterade bläckpartiklar över tid. Flera laserbehandlingar krävs vanligtvis för att uppnå önskat resultat, där varje behandling riktar sig mot olika lager och färger av tatueringen.
Intensivt pulserande ljus (IPL): IPL-teknik används ibland för tatueringsborttagning, även om den är mindre vanligt förekommande än laserborttagning. IPL använder ett brett ljusspektrum för att rikta in sig på tatueringspigmenten. I likhet med laserborttagning bryter energin från ljuset ner tatueringsbläcket, vilket gör att kroppen gradvis kan eliminera bläckpartiklarna.
Kirurgisk excision: I vissa fall, särskilt för mindre tatueringar, kan kirurgisk excision vara ett alternativ. Under denna procedur tar kirurgen bort den tatuerade huden med hjälp av en skalpell och syr sedan ihop den omgivande huden igen. Denna metod är vanligtvis reserverad för små tatueringar eftersom större tatueringar kan kräva hudtransplantation.
Dermabrasion: Dermabrasion innebär att de översta hudlagren avlägsnas med hjälp av en höghastighetsroterande apparat med en slipande borste eller diamantskiva. Denna metod syftar till att ta bort tatueringsbläcket genom att slipa ner huden. Det är i allmänhet inte lika effektivt som laserborttagning och kan orsaka ärrbildning eller förändringar i hudens struktur.
Kemisk tatueringsborttagning: Denna metod innebär att en kemisk lösning, såsom en syra- eller saltlösning, appliceras på den tatuerade huden. Lösningen bryter ner tatueringsbläcket över tid. Kemisk tatueringsborttagning är ofta mindre effektivt än laserborttagning och kan också orsaka hudirritation eller ärrbildning.
Publiceringstid: 27 maj 2024
